Logga in
Globala priser för stål och metaller visar en negativ trend, främst på grund av minskad produktionstillväxt inom industrin och byggsektorn. Leveransstörningar och Rysslands invasion av Ukraina har tidigare påverkat världsmarknadspriser, men dessa störningar har minskat de senaste kvartalen. Räntor och disinflation har också påverkat utvecklingen, med minskade realinkomster och påverkan på räntekänsliga branscher och produkter.
– Samtidigt har fraktpriserna sjunkit och det finns indikationer på att leverantörsstörningarna har minskat vilket tyder på bättre fungerande leverantörskedjor. Råvarupriser har generellt sett minskat sedan mars 2022, men vissa metaller som koppar, aluminium och nickel har ännu inte återhämtat sig till nivåerna från 2018–2019. Råvarupriserna påverkas av tillväxten inom global teknikproduktion och stålpriser, där hög tillväxt leder till högre råvarupriser och vice versa, säger Bengt Lindqvist.
Data från amerikanska centralbanken och tyska IFO-institutet bekräftar även de minskade leverantörsstörningar.
Sveriges industri och energisektor har positiva investeringsplaner för 2023, med fokus på omställning inom energi- och transportsystemet vilket också förväntas påverka råvarupriserna på lång sikt.
– Global tillverkningsindustri har sett avtagande tillväxt sedan andra halvåret 2020, och tillväxten förväntas vara 1,5 procent i år enligt våra beräkningar. Trots begränsad volymtillväxt har industrier varit optimistiska, drivna av ökade priser. Byggsektorn har dock påverkats negativt av globala ränte- och byggmaterialpriser, tillägger Bengt.
Stor påverkan från byggsektorn
Antalet bygglov för bostäder har minskat i Sverige, och investeringarna i bostäder har sjunkit med 14,6 procent jämfört med föregående år. Minskningen av byggstarter och bostadsinvesteringar påverkar industriföretag som levererar byggprodukter. Andra byggaktiviteter förväntas inte minska lika mycket, men en ökning förväntas först när prisuppgången på byggmaterial minskar och räntorna sjunker.
– PMI-data, som är en indikator på affärsläget för industrin, har minskat sedan mitten av 2021 och ligger nu under index 50 i USA, EMU och Sverige. Inflationstakten har avtagit, men Riksbanken strävar fortfarande efter att inflationen ska ligga på en stabil nivå varför vi inte utesluter höjda räntor, avslutar Bengt Lindqvist.
Sammanfattningsvis visar data att tidigare leveransstörningar har minskat och bidrar inte längre i samma utsträckning till stigande råvarupriser. Industri- och byggsektorn påverkas av globala trender och ekonomiska faktorer, men det finns optimism inom Sveriges industri och energisektor med positiva investeringsplaner för 2023.
